Portugal 2010

Vi kom till Evora strax efter sju nu ikväll efter en trivsam och lugn dagstripp på 950 km, checkade in, gjorde vår aftontoalett och kastade oss ut på stan för att få i oss någon mat. Efter att ha okulärbesiktat ett antal ställen valde vi ett litet trångt plejs på en sidogata. Vi får ett bord mitt i lokalen (och då menar jag mitt i) och beställer pork nånting (Anci beställde) med ett rödtjut från Evora (Cartuxas basvin, som jag beställde).

Kyparen hamnade på min shitlist efter jag bett att få byta till ett hörnbord som blev ledigt. Han nekade med motiveringen att det var ett bord för sex personer varefter han gav halva bordet till en inföding som kom in och beställde en öl och satte sig att se på Lissabon-derbyt på storbildsteven… Han fick ingen dricks…

Trots allt måste jag erkänna att jag faktiskt övervägde att dricksa lite när maten kom in. Köttet (enligt Anci var det fläskfile med benet kvar) gav mig flashbacks från den enda gång jag ätit Bistecca Fiorentina. Kryddingen var grym och inte ens Anci kunde räkna ut vilka kryddor det rörde sig om. Anci satt och gnagde sönder benen för att få i sig det sista av smakerna och då har jag inte ens nämnt riset och den friterade potatisen. Denna rätt kostade 10€ per person…

Vinet då? För att GM inte ska kunna gnälla på att jag inte vet vad vi druckit kommer länken här: http://www.cartuxa.pt/Pdf/Pdf_Vinhos/EAcs_Tinto_En.pdf. Det hade en annan etikett här dock men enligt flera länkar är detta det vin vi drack. Saftigt men ändå med en viss stadga i botten. Klart drick- och njutbart för 11€ men inget jag kommer att köpa hem.

Som åtminstone Roger räknat ut hoppade vi över mellanlandningen i Madrid och åkte direkt till Evora. Efter Paris kände Anci att hon fått nog av att köra runt europeiska huvudstäder…

Vi åkte från Ciboure till Haro i Rioja och det var första gången jag åkt på en motorväg där jag inte lyckats hålla hastighetsgränsen. Det kanske vid en första genomläsning inte förvånar vissa av er men jag lyckades alltså inte köra så fort som var tillåtet (120 km/tim)… En så krokig motorväg som efter den Spansk-Baskiska kusten har jag aldrig råkat på.

Vi kom till Haro i Rioja klockan nio på söndagsmorgonen, det var +9 grader, allt var stängt och vi hittade inte en enda mack att tanka på. Ingen bra start att tvingas åka tillbaka en mil norrut för att tanka…

När vi hade åkt runt i Haro en stund och tänkte åka därifrån visade det sig att Bodega Muga hade öppnat och naturligtvis droppade vi in. En grym traditionell Gran Reserva 2001 fick oss att genast bli mer postivt inställda och naturligtvis följde ett par flaskor med oss därifrån.

Vi lämnade Muga och ställde in siktet på Potugal men eftersom Bodega Roda (som vi måste passera) hade öppnat droppade vi naturligtvis in där också… En delikat modern 2005 Roda 1 Reserva plus lite olivolja halkade (tyvärr) med innan vi var klara.

Rioja finns numera på AttResa-listan… Det lilla vi såg var våldsamt vackert, de få människor vi träffade var väldigt trevliga och de få viner vi smakade var jättegoda.

Generell måste jag säga att Spanien är det mest faschinerande land vi kört bil i. Det finns ingen del av detta land som är tråkig, från norra Spaniens berg via högplatåns enorma vidsträckta oändlighet till södra delens korkeksskogar och olivlundar är det ett sanslös upplevelse som gör dig till en klart ouppmärksam chaufför. Man förstår varför de spelade in westernfilmer här tidigare. Både jag och Anci satt och väntade på att indianerna skulle storma ned mot AutoPistan med pilarna vinande…

Vi stannade till på en sunkig mack med ett kafe där vi tog en kaffe (utsökt!) och en macka (Ancis var utsökt, min var torr). Vi fick en känsla av att gå in på en salooon i mellanvästern där alla skulle tystna och vända sig om mot oss när vi kom in. Nu hände inte det men ni förstår känslan. När vi satt där inne kom två MC-poliser in och tog varsin kaffe och surrade med lokalbefolkningen (vissa var som hämtade ur den sista färden) som satt och drack öl med bilen utanför. När de suttit där en stund kliver en ung kille ut ur köket iklädd full motocrossutrustning. Han passerar framför poliserna, går ut genom dörren, grenslar sin Suzuki motocross-motorcykel (oregistrerad 450 fyrtakt) som står parkerat vid huvudingången, startar och försvinner förbi pumpar och parkerade bilar ut över sädesfälten med fulla varv. Ingen av poliserna reagerar ens…

Vid ett annat tillfälle passerade vi en klunga tävlingscyklister på motorvägen…

Som sagt, Spanien är ett läckert land.