Portugal 2010

Vi bor på Ibis precis utanför stadsmuren. Ett lite tråkigt val som trots allt fungerat väldigt bra. Nära till allting och med garage för 2€ dygnet. Att vi har fri WiFi (trots att det enligt receptionen ska kosta 3€ per timma) är en klar bonus.

Vi har nog aldrig ätit så gott någonstans tidigare. Att vi dessutom vissa dagar kommit undan med mindre än 50€ trots att vi definitivt inte valt de billigaste syltorna, den billigaste maten eller det billigaste vinet känns också fantastiskt.

När vi gick ut på stan efter att vi checkat in i söndags hörde vi ett gäng från en turistbuss tala svenska men det är också enda gången. I övrigt är det bara central- och sydeuropeer här. Över huvud taget känns det som att det är mycket få icke-Portugiser här.

Evora är en fin liten stad med gränder så trånga att de känns smalare än många trottoarer i Sundsvall. Trots det kör man med alla typer av bilar överallt och man verkar också parkera överallt. När vi promenerar i stan är vi som ugglor, dvs huvudet vrids konstant åt alla håll för att vara säker på att man kan hålla undan för någon Portugisisk Rally-Kalle (copyright GM) som har bråttom till puben.

Generellt sett kör man som biltjuvar här nere. När jag på en 80-väg mellan Estremos och Evora kör 110 har jag ständigt en bil som fyller backspegeln och ligger och spanar för omkörning…

I de små byarna har man en smart pryl. Det finns minst ett trafikljus i varje by (alltså inte vid någon korsning) och om du kör fortare än lagstadgat (50) slår trafikljuset om till rött och då tvingas alla stanna. Konstigt nog verkar alla köra för fort men ingen kör mot rött…

Luis Louro på Quinta do Mouro hade många intressanta och roliga historier om Mark Squires (som testar portugisiska viner för The Wine Advocate). Bl a när han första gången besökte gården dömde han ut samtliga viner (inklusive Gold Label 2005) som odrickbara för att ett par dagar senare vid en blindprovning i Lissabon ge Gold Label 93-95 poäng och utse det till en av de tre bästa portugisiska rödvinerna. Roger: Nej, jag vet naturligtvis inte om det är 100% sant men det var sanslöst underhållande att lyssna på…

Sista dagen innan vi åker vidare mot Porto. Efter gårdagens ansträngningar tog vi det lugnt och kom inte ut på stan innan 11.

Vi strosar lugnt mellan Ancis återfall som tvingar henne in på ungefär varannan modebutik (jag har fotografiska bevis). I vår favoritvinbutik (se tidigare inlägg) handlar vi in ett antal udda snobbviner, bl a ett Alentejo-vin på 100% Sangiovese…

Vi inhandlar också diverse produkter på den svarta grisen (Porco Preto) som vi kommer att ta med hem.

Åker hem till hotellet och vilar innan vi går ut på stan efter 18. Anci inhandlar en tillbringare och något klädesplagg från en Spansk modeskapare som jag aldrig hört talas om (inget konstigt iofs) och som tydligen inte finns representerad i Sverige. Ni lär få se både tillbringaren och klädesplagget…

Dividerar en stund kring vilken restaurang vi ska välja. Planen är att endast ta något enkelt och traditionellt och sedan beställa in husets vin för att se hur detta kan vara. Går förbi en restaurang som heter Dom Joaquim och allt faller som ett korthus…

Fin restaurang. Vi slår oss ned och skickar så snart som möjligt tillbaka alla fat (utom ett) av det som står på bordet då vi kommer. Vi har nämligen till slut förstått att de fat vi äter av får vi betala. Igår kväll (på Luar de Janeiro) kostade dessa iofs fantastiska smårätter oss nästan 30€…

Anci beställer grillad Porco Preto medan jag väljer Porco Preto med Migas (en traditionell mix av bröd, sparris, vitlök, paprika, olivolja och lite annat, bl a tror vi att det var purjolök i, Anci ska testa när vi kommer hem). Båda var väldigt goda men tyvärr känns det som att våra förväntningar på den lokala maten har blivit obehagligt höga denna vecka…

Efter långa diskussioner med två kypare valde vi Herade do Grous 2008 för 20€. Det första förslaget vi fick var Monte do Peceguina 2008, ett strålande vin för 14.50€, men då vi druckit minst sex flaskor av detta i sommar tackade vi trots kyparens enträgna tjat nej. Det verkade som hon blev så deppad så att hon lämnade över vårt bord till en annan kypare då vi inte såg röken av henne efter denna diskussion.

När vinet kom in och vi provsmakat det (utsökt!) visade det sig att vi inte fått in basvinet utan specialtappningen “23 Barricas” som enligt min minnesbild från vinlistan kostar ungefär det dubbla. Vi var lite spända på om vi skulle få detta vin för samma pris som basvinet.

Eftr detta tog vi in varsin espresso (ingen bagaceira denna gång) och sedan notan. Den landade på 48€ vilket vi tyckte var OK. Vi behövde alltså bara betala för basvinet.

Ikväll blir det till att packa och lägga oss tidigt för att sedan checka ut och åka 400 km mot Porto imorgon ca 8:00. Vi räknar med att äta lunch på helstekt spädgris i Mealhada för att sedan hälsa på Luis Pato (www.luispato.com). Eftrer detta åker vi de sista 100 km till Porto där vi ska stanna fem nätter och bl a fira Ancis 50-årsdag på lördag.

Vi vet inte hur det blir angående tillgången på WiFi i Porto men hoppas att vi någorlunda regelbundet ska kunna uppdatera bloggen.