Portugal 2010

Luis Pato…

Luis Pato vid det magiska Pe Franco-fatet.

Ett exempel på Azulejos och arkitekturen här i Porto.

En annan kyrka.

Bron sedd dagtid från terassen på Restaurang Barao de Fladgate.

Bron nattetid.

Ett Portugisiskt gatukök. Något för Magnus O kanske?

Ikväll lagade Anci middag i lägenheten. Det blev kalv med gräddsås, sallad och getostgartinerad broccoli. Till detta drack vi en Vale do Raposa Tinto 2007 (Reserva 2007-an finns på bolaget för ca 180 kr, om jag inte minns fel).

Denna enkla men delikata måltid intogs på terassen med utsikt över katedralen och med ackompanjemang av dels Aaron Burton (på datorn) och dels trafikbruset på Avenida de D Afonso Henriques nedanför terassen. Vinet (som kostade 4€) växte i glaset och vi kommer definitivt att testa storebror när vi kommer hem.

Till dessert provade vi en färdigköpt Salame (se middagsreferatet från Time Out i Evora måndag 20/9). Den var klart godkänd och minst en förpackning lär följa med hem.

Söndagen har vi i huvudsak ägnat åt att besöka Portvinshusen. Vi tyckte att det var en bra ide att göra detta på söndagen när de flesta andra etablisemang är stängda men tyvärr hade cirka hälften av Europas pensionärer planerat att göra samma sak.

Dessutom ska man ha klart för sig att om målet är att besöka alla de stora husen så innebär detta en fotvandring jämförbar med att vandra i alperna. Det går inte att förstå höjdskillnaderna i Vila Nova de Gaja utan de måste faktiskt upplevas…

Nåväl, vi har idag besökt Taylor, Weise & Krohn, Ferreira (där en busslast tyska pensionärer närapå ändade våra liv. En skenande buffelflock i mellanvästern kan inte vara mer skrämmande), Graham, Quinta do Noval och Sandeman. De enda ställen där det kändes som att man fick någon form av personlig kontakt var Krohn och Quinta do Noval.

Vi har handlat ett antal Tawny Ports av olika ålder, mestadels 20-årig. Tyvärr känns det som Vintage Port prismässigt har skenat iväg utom räckhåll.