Då vår (via Internet) utvalda restaurang visade sig vara stängd på måndagar irrade vi rätt planlöst omkring i området mellan katedralen och stationen. Vi kollade ett antal restauranger innan vi i princip gav upp när vi hittade ett Brasserie där en av kyparna talade halvknackig engelska och därmed klarade att översätta menyn åt oss.

Anci beställde ankbröst med stekta päron och jag tog en biff på en bädd av svamp. Till detta valdes den enda Cote du Rhone Villages som fans på vinlistan (av 10 rödviner var 7 Bordeaux). Vi hade inte några som helst positiva förväntningar men kände att vi behövde något att äta och eftersom vi inte kunde hitta någon Pizzeria så fick det bli det här.

Maten var faktiskt riktigt god! Vinet var den typ av ganska tunt Grenache-baserat Rhone-vin som vi sällan får till Sverige men passade hyfsat till båda maträtterna.

Eftersom vi valt en liten meny där desserten ingick valde Anci en Chokladfondant och jag valde en Cheesecake. Till det valde jag ett glas tioårig Tawny Port.

Detta var också riktigt, riktigt gott! Chokladfondanten var precis så bra som man ska kunna förvänta sig och ostkakan var också delikat. Tawnyn (som visade sig vara en Ramos Pinto) fick åtminstone mig att längta tillbaka till Portugal.

Efter desserten (och efter att vi betalt) väntade vi en stund på kaffet innan vi lite stillsamt undrade var det tagit vägen. Det visade sig att kyparen tagit miste och burit vårt kaffe till grannbordet. Jag gissar att de tyckte att det var en fin gest att få kaffe on the house…

Denna (efter våra numera rätt höga krav) modesta middag gick på 75€. Det märks att vi inte är i Portugal längre…

Efter att ha lämnat restaurangen gick vi tillbaka mot hotellet. Jag hade bara en Tshirt trots att det officiellt är vinter. Fransmän…