Portugal 2010

Klockan 01:26 körde vi in genom garageporten på Ö Långgatan efter den sista etappen som tidvis stördes av kraftig dimma.

Totalt sett har vi kört 9204,5 kilometer sedan vi startade torsdag 16/9 och total körtid är strax under 105 timmar. Dagens färddatorer är fantastiska och fyllda med onödig kunskap…

Vår Audi har skött sig med den äran. Stolarna har visat sig vara perfekta för denna typ av långa etapper och det enda vi kunnat anmärka på har varit att GPS-en ibland velat att vi ska svänga rätt in i gamla hus och liknande (men det skyller vi primärt på den som digitaliserat kartorna).

Trots att Audin varit tungt lastat på hemvägen (framför allt på grund av Ancis alla sängöverkast, schalar och skor…) så har den till fullo behållit sitt stabila beteende på vägen, vilket förvånade mig lite. När man lastade BMW:n på samma sätt protesterade den alltid lite t ex vid snabba filbyten. Så inte Audin. Man tänkte över huvud taget inte på vikten (utom vid acceleration i uppförsbacke, vilket bör kunna åtgärdas med två extra cylindrar…). Ett bra betyg.

I morgon är det bara resten kvar, dvs att Anci ska lyckas hitta plats för allt hon köpt (och jag för de få ting jag inhandlat).

Sitter i Åkersberga och skriver detta inlägg. Har ätit en god middag hos Far och Stina och ska nu åka de sista 400 kilometrarna mot Sundsvall (med ett kortare stopp hos Jessica i Uppsala).

Resan från Lübeck har gått bra. Efter att ha åkt på de väldiciplinerade tyska motorvägarna kan man dock bli vansinnigt irriterad på svenska bilisters beteenden i trafiken. Som ett obligatoriskt moment i den svenska körkortsutbildningen borde en dags körning på Autobahn ingå. Det vore enligt min mening mer motiverat är en massa annat tjafs som idag krävs…

Sitter i Lübeck och skriver detta. Igaar startade vi fraan Tarlant i Oeuilly ca 12 och var framme i Lübeck ca 22.

Vi tog en omväg via Mosel och Hannover för att slippa Ruhr och alla vägarbeten mellan Bremen och Hamburg och det var nog ett bra val. Totalt sett hade vi lite mycket trafik runt Köln men annars har det flutit bra.

Vi lämnar strax Lübeck för att idag ta oss hela vägen hem till egna sängen i Sundsvall. Stopp kommer att göras paa Citti och Bordershop, i AAkersberga hos pappa samt ett snabbstopp hos Jessica i Uppsala.

Sundsvall, here we come…

Vi åkte från Orleans 7 imorse och åkte småvägarna söder om Paris. Det gick bra med något undantag då GPS-en inte hittade…

När vi svängde mot Reims vid Troyes spelade franska radion “Money” med Pink Ployd. Det kändes träffande…

Vi har besökt Barnault i Bouzy, Jean Milan i Oger samt Jose Michel i Moussy (där man naturligtvis bara talade franska). Vissa inköp har, som ni kanske förstår, gjorts. Hos samtliga har mottagandet varit mycket bra.

Vi har också förärat vår favorit-ELeclerc i Epernay ett besök där diverse godsaker inhandlats. Anci hittade också en Charles Heidsieck som naturligtvis följde med.

Det tog någon timma att lyckas ta sig till Ibis i Reims då man just nu bygger om hela området vid stationen och nödskyltningen väl inte var helt perfekt.

Väl incheckad började övriga problem. Rummet var hett som &&&&&&& och fuktigt som ####. Testade AC:n men den verkade inte fungera. Kollade med receptionen som meddelade att eftersom det officiellt nu (sedan 1 september) var vinter var kylfunktionen avstängd på alla rum. Däremot kunde jag få värme ur AC:n om jag ville. Tack för det beskedet, Ibis! Nu har vi fönstret, som vetter mot järnvägen, öppet…

Nästa problem inträffade kort efter ovan nämnda problem. Jag vill, av hänsyn till alla kräsmagade, inte tala om vad det var men ni som lider av en morbid nyfikenhet kan kontrollera första kommentaren i denna post. Detta åtgärdades av hotellpersonalen medan vi var ute på middag.

Och jag som trodde att vi kommit till ett civiliserat land…

Kan väl å andra sidan säga att det är den första vettiga sängen vi haft sedan vi lämnade Sverige för 18 dagar sedan. Den senaste sängen i Pinhao var ca 180 lång vilket inte riktigt räcker till för mig. Andra har varit hårda som ekplankor.

För det ska ni åtminstone ha ett ärligt menat tack, Ibis!

Sitter på hotellet i Orleans och skriver detta efter att idag ha avverkat 1400 km från Pinhao, genom norra delen av Spanien och in i centrala Frankrike. Det tog 14 timmar.

Vi hade regn och stormvindar från Pinhao ända in i Frankrike så det var en något påfrestande etapp. På den positiva sidan åkte vi de första två milen från Pinhao till Regua på en smal tvåfältsväg men resten av vägen har det varit motorväg, ofta mycket glest trafikerad sådan. Vissa motorvägsetapper i Spanien har varit så nya så att de inte funnits med i vår GPS. “Det är dit våra EU-pengar går” som Håkan Matson i AB brukar skriva. Idag har jag varit tacksam för det…

vi har också, vilket förvånade mig, varit uppe på höjder över 1000 meter ett flertal gånger med en toppnotering (hehe) på 1275 meter.

Fick tag på en Orujo (Grappa från Spanska regionen Galicien) på en bensinmack. Ska bli klart intressant att se hur den smakar…

Imorgon (så tidigt som möjligt) ska vi åka mot Champagne. För att slippa Paris i morgonrusningen (huvva!) försöker vi ta några mindre vägar som förhoppningsvis ska leda oss ca 70-80 kilometer söder om trafikkaoset.

Nu lämnar vi Pinhao. I ett lätt regn styr vi norrut och hoppas nå Orleans ikväll.
Lite sorgligt känns det nog allt…

Nu har vi checkat in på Quinta de la Rosa, en vingård utanför Pinhao. Efter vissa språkliga förvecklingar och missförstånd om om och i så fall var vi skulle få lagra våra inköpta viner (som jag blivit lovad via mejl) kom vi in i vårt rum. Tyvärr var detta lite ostädat men när vi fick tag på ägarinnan (Sophia Bergqvist. Jodå, farfar var från Sverige…) löste sig allt (inklusive städningen) och vi fick en pava vitt som plåster på såren.

Vi har dessutom tillgång till fritt WiFi! Tyvärr inte från rummet men vi kan sitta på terassen eller i sällskapsrummet. Jolly good anyway!

Just nu håller vi på att göra oss i ordning (Anci provar nyinköpta skor, se nedan) inför middan som ikväll intas på gårdens veranda. Rapport kommer senare.

Nedan: Utsikten från vår balkong mot Pinhao

Skriver detta offline sittande i bilen utanför en sko-outlet i Felgueriras och det är 45 minuter innan den öppnar.

Vi överlevde färden ut ur Porto i morgonrusningen men det är bara att konstatera att den som är ansvarig för digitaliseringen av GPS-kartorna för Portugal bör spärras in och regelbundet utsättas för diverse förnedrande och smärtsamma behandlingar. Vi har nu på morgonen sett delar av Porto som det inte var meningen att vi skulle se…

Vi känner att vi nog bara har skrapat på ytan när det gäller Porto. Det känns som det finns mycket mer att se och göra. Det känns som vi varit igång hela tiden i fyra dagar (jag har gått ned i vikt…) och ändå har vi inte hunnit med Portvinsinstitutet (det var stängt när vi gick förbi) eller nog många av de fantastiska kyrkorna. Vi har inte varit på någon källarvandring hos något av portvinshusen och heller inte åkt någon båttur. Allt detta och mer därtill får vi ta nästa gång…